Kampen om Lappviken

Under de senaste 30 åren har Lappvikens framtid varit en återkommande tvistefråga. I början handlade kampen om bevarandet av Lappviken som ett psykiatriskt sjukhus, men kampen har sedan dess antagit nya former. Staden står just nu i beråd att sälja den kulturhistoriskt unika miljön och oron är stor för att staden ska låta ekonomiska intressen gå före kulturhistoriska och sociala värden. Kampen för bevarandet av Lappviken handlar i dag både om att bevara områdets kulturhistoriska värde som en helhet (som inkluderar såväl byggnaderna och deras interiör, parken och verksamheterna) och den nuvarande verksamheten med mental hälsa, lågtröskelverksamhet och konst & kultur som ledmotiv.

Just nu handlar frågan om den idétävling som staden lät utlysa i början av 2019. I idétävlingen gick två förslag vidare till final: Lapinlahden kevät och Lapinlahti 360. Bakom Lapinlahden kevät står bl.a. multinationella aktörer och investerare inom byggbranschen (REP och Oaklins Merasco i samarbete med planeringsbyrån Ark-byroo, arkitekterna Soini & Horto samt arkitekturbyrån Opus), medan bakom Lapinlahti 360 står de nuvarande hyresgästerna tillsammans med arkitekturbyrån Livady Oy, Planetary architecture research studio Oy, Rönkä Consulting, DEMOS Helsinki och AInsinöörit Oy samt som finansiär Y-stiftelsen. På fredagen 10.1, då de bearbetade tävlingsförslagen skulle lämnas in, fick tävlingen en dramatisk vändning. Y-stiftelsen, som skulle finansiera Lapinlahti 360, drog sig ur projektet och tävlingsbidraget kunde därför inte lämnas in inom utsatt tid.

Nu återstår alltså enbart förslaget Lapinlahden kevät och de intressen som multinationella, vinstorienterade investerare kan ha i området. Trots att staden gett medborgarna en möjlighet att kommentera tävlingsförslagen har tävlingsbidragens innehåll endast ytligt presenterats för allmänheten. Därför är det svårt att kommentera själva innehållet i det inlämnade förslaget, men en kvalificerad gissning är att aktörerna bakom förslaget knappast är intresserade av att driva en lågtröskelverksamhet – i stil med den nuvarande – som är öppen för alla och erbjuder mer eller gratis aktiviteter med fokus på kultur och mental hälsa. Tjänster med fokus på välmående – som förslaget lär inkludera – kan som bekant också komma i en lyxförpackning och fås för summor få av oss har råd med. Ett spa eller en privat klinik med exklusiva tjänster är därför långt från tävlingens ursprungliga utgångspunkt.

Nu kan vi bara hoppas att staden stannar upp och omvärderar sitt beslut att sälja unika helheten samt försöker nå en lösning som tar hänsyn till områdets kulturhistoriska värde och till den levande och öppna kulturmiljö som de nuvarande aktörerna förvandlat området till. Lappviken bör bevaras som en kulturhistorisk helhet bestående av en vacker park med en biologisk mångfald, arkitektoniskt välbevarade byggnader och en verksamhet som bygger vidare på och förvaltar byggnadernas 180 år långa historia. Verksamheten i de gamla sjukhusbyggnaderna bör därför inkludera såväl mental hälsa och välmående som konst och kultur, och den bör vara öppen för alla och ha en låg tröskel.

Det av C. L. Engel ritade sjukhuset med den omgivande parken, kustremsan och verksamheten är unik i ett nationellt och europeiskt perspektiv, och är alltför värdefull för att säljas till kortsiktiga internationella investerare. Har vi inte lärt oss något av historien? Vi har helt enkelt inte råd att förlora denna miljö och den kultur som skapats under de senaste åren. Nu är dags för beslut som utvecklar området i den utstakade riktningen, som gör verksamheten om än mer inkluderande och som lyfter fram områdets kulturhistoria. Och för reparationer som bevarar husens och miljöns känsliga karaktär, men som genom olika tillgänglighetslösningar öppnar huset och området för alla oavsett funktionsvariation.

Här kan du läsa två kolumner jag skrivit om frågan. Den ena publicerades i Ny tid på svenska 12.2.2019, då tävlingen blivit utlyst, och den andra (som är en uppdatering av den första) publicerades i Uusi Suomi på finska 31.10.2019, då två av bidragen gick vidare i tävlingen. Nedan en kort bakgrund till kampen om Lappviken och presentation av de nuvarande aktörerna.

En kort bakgrund

Kampen för bevarandet av Lappviken som ett psykiatriskt sjukhus inleddes redan i slutet av 1980-talet av tidigare och dåvarande patienter, som tillsammans med anhöriga, sjukhuspersonal och andra intresserade grundade föreningen Pro Lapinlahti – Lappviken år 1988. Föreningens syfte var att föra ett öppet samtal om mental hälsa, minska fördomar mot mental ohälsa och stöda Lappvikens psykiatriska verksamhet. I slutet av 1999 hade Helsingfors universitetsjukhus (HUS) sålt sjukhusfastigheten till staden och 2000 var oron över verksamhetens och byggnadernas öde stor.

Den psykiatriska verksamheten avvecklades under 2000-talet och år 2008 flyttade den sista avdelningen ut. Staden hade då planer på att reparera sjukhuset för stadens social- och drogenheter samt verksamheter för personer med kognitiv funktionsnedsättning, men planerna lades ner 2013 på grund av stadens dåliga ekonomi och reparationerna sköts upp. Lappvikens framtid var oviss, stora delar av sjukhuset stod tomma och hotade att förfalla.

I detta tomrum föddes idén om att sjukhuset skulle förvandlas till en för alla öppen oas för kultur, konst och mental hälsa. Bakom idén stod förutom aktiva inom föreningen Pro Lapinlahti – Lappviken och Föreningen för mental hälsa i Finland även enstaka aktivister och representanter för andra föreningar för mental hälsa. År 2013 blev planerna för den nya verksamheten klara och sedan 2015 har Lappvikens källa (Lapinlahden Lähde) erbjudit stadens invånare på ett rikt utbud av olika slags evenemang – alla gratis och med syftet att stärka samhörighet, aktivt deltagande, välmående och mental hälsa.

Sjukhushusbyggnaden och de andra byggnaderna på området hyrs i dag av Lappvikens källa samt Tilajakamo-kooperativet, och byggnaderna rymmer allt från café och restmatsrestaurang, gallerier, arbetsutrymmen för konstnärer, workshopsutrymmen, mötesrum, bastu, hantverksbutik, mottagningar för olika aktörer inom mental hälsa till en rumsteater, ett museum för mentalvårdens historia och snart även ett museum för romsk kultur. Sjukhusets omgivande parkområde är i dag ett populärt utflyktsmål och på området finns även en koloniträdgård.

Lappvikens källas verksamhet drivs till stor del av frivilliga krafter. Under 2018 arrangerades närmare 200 evenemang som besöktes av cirka 60 000 personer och som frivilliga deltog ungefär 100. Under året arrangerades föreläsningar kring mentalt välbefinnande, historia, natur och kultur, teaterföreställningar, konserter, vernissager, samt olika former av utomhus- och naturevenemang. Utöver de evenemang som Lappvikens källa arrangerade, arrangerade även föreningens hyresgäster samt Tilajakamo-kooperativets medlemmar olika evenemang och kurser.

Men Lappvikens nuvarande verksamhet är mer än summan av dess evenemang. I centrum för verksamheten står visionen om att lindra ensamhet samt främja välmående och delaktighet bland annat genom programutbudet, frivilligverksamheten, arbetslivsinriktad rehabilitering samt olika integrationsprojekt. Under sin korta tid har aktörerna förvandlat sjukhuset till ett allaktivitetshus med låg tröskel – ett hus som sjuder av aktivitet, men som samtidigt erbjuder besökarna en möjlighet till reflektion, lugn, avkoppling och att ladda sina batterier.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s